I år är det precis hundra år sedan det rådde matbrist i Sverige och runt om i landet protesterade människor mot vad man upplevde var en orättvis fördelning av maten. I Göteborg utbröt kravaller den 5 maj och det uppmärksammar Landsarkivet i Göteborg med en utställning som jag besökte på öppningsdagen. Detta avsnitt handlar om händelserna i Göteborg och bakgrunden till dem. Dessutom handlar det om hur själva utställningen har kommit till. I stället för att dess arkivarier har tagit fram materialet är det arkivets egna användare som gjort forskat fram det utifrån varje deltagares egna intresse. Ett intressant sätt att skapa en utställning. Kalle Johansson som är arkivarie och programansvarig är den som berättar historien om vad som hände denna dramatiska dag. Dessutom får vi höra Birgitta Krantz, som är en av dem som varit med och forskat fram materialet till utställningen, berätta om sin mamma som fyllde tretton år precis denna dag och hamnade mitt i dess dramatik. Birgitta Krantz har en blogg där hon berättar mer, besök den gärna birgittakranz.se. Musik: What is the Journey? …

Del 1: Del 2: Jag är inte en särskilt nostalgisk person men ibland händer det att jag kan känna en längtan att få uppleva en viss tidsperiod eller historisk händelse. Men när det gäller sjukvård och medicin, så näe, det händer aldrig. Där tänker nog de flesta som jag, att de bara vill ta del av det främsta kunnandet i området. När det gäller medicin var det knappast bättre förr. Däremot är det väldigt intressant att höra hur medicin- och läkekonsten har utvecklats till vad den är idag. Att den ska vara baserad på vetenskap som vi idag tycker är självklart, är en ganska sentida idé och som i vissa läger ännu inte helt har slagit igenom. Därför besöker vi Medicinhistoriska museet i Göteborg och tittar på föremålen där och lär oss om läkekonstenshistoria. I första avsnittet med hjälp av museipedagog Robert Wallsson och i andra avsnittet i träffar också museichef Lisa Sputnes Mouwitz som berättar om hur samlingarna har kommit till och Thomas Gütebier som är ansvarig för samlingarna och föremålen tar oss med bakom kulisserna.   Länkar: Medicinhistoriska museet …

Regalskeppet Vasa är en 400-årig tidskapsel som vi kan beskåda på Vasamuseet på Djurgården i Stockholm. Gustav II Adolfs och skeppsbyggarnas ambitioner var att skapa ett magnifikt krigsfartyg med överlägsen eldkraft men tyvärr misslyckades man å det grövsta med att göra det stabilt. Strax efter att det avseglade från kaj på sin jungfrufärd sjönk skeppet. I dyn och det bräckta vattnet bevarades det relativt väl och plockades upp 333 år senare och idag ger det oss en inblick i livet på 1600-talet. Jag följde med Irene Lindblom på en rundvandring i Vasamuseets magasin för att se vad som finns där. Hon visar några av de föremål som gör att vi kommer lite närmare människorna som levde då.         Länkar: Vasamuseet: www.vasamuseet.se Du hittar mig på Twitter: @TeresHallman Det går också att lyssna på podden i iTunes, prenumerera gärna! http://apple.co/2kbxae4 RSS-länken till podden för dig som lyssnar med Android-telefon: http://thearchivespodcast.libsyn.com/rss Bild: Den första bilden är från bärgningen av Vasa 1961. Interiörbilden från Vasamuseet av Teres Hallman. Musik: What is the Journey? by Colin Mutchler (c) 2014 Licensed under …

Historier om medeltida kvinnliga krigare, läkare eller ledare är vi inte särskilt bortskämda med att få höra om. Men en person som har gjort det till sin uppgift att leta upp dem ur arkiven är Stefan Högberg. Han är arkivarie till yrket men föreläser och bloggar på sin fritid om de normrytande kvinnor han (och andra) hittar. I detta avsnittet berättar han för oss om några av dessa spännande kvinnor som det går att få syn på i arkiven. Några som vi får höra om är Husfrun på Askanäs, Hildegard av Bingen, kvinnliga korsfarare, Ingeborg Håkansdotter, Trota av Salerno. Om detta är okända namn för dig se till att lyssna för du kommer att lära dig någonting! Dessutom berättar han om de arkiv han använder för att leta sig tillbaka i tiden. Länkar: Stefan Högbergs blogg: kvinnligakrigare.se Svenskt Diplomatarium: riksarkivet.se/diplomatariet Du hittar mig på Twitter: @TeresHallman Det går också att lyssna på podden i iTunes, prenumerera gärna! http://apple.co/2kbxae4 RSS-länken till podden för dig som lyssnar med Android-telefon: http://thearchivespodcast.libsyn.com/rss Bild: Hildegard von Bingen: By Miniatur aus …

I det här avsnittet besöker vi historikern Kenneth Nyberg igen som berättade om Carl von Linné i det första avsnittet av podden, Avsnitt 1: Giganten Linné. I intervjun som jag gjorde med honom pratade han om många intressanta saker som det då tyvärr inte fanns plats för. Men det råder vi bot på nu genom att publicera hela intervjun. Vi pratar mer ingående om hur 1700-talets begynnande globalisering skapade ett behov av att organisera växter. Kenneth Nyberg resonerar också mer kring hur Linne lyckades föra ut sin innovation, som hans tvåledade namn just var. Två nyckelfaktorer var Linnés sätt att kommunicera och bygga nätverk samt en hög arbetskapacitet men också att han skapade samarbeten. Musik: What is the Journey? by Colin Mutchler (c) 2014 Licensed under a Creative Commons Attribution (3.0) license. http://ccmixter.org/files/commonsplice/45492 Ft: Doxent Zsigmond Bild: Drie papavers, twee vlinders, een vlieg en een libelle, anonymous, 1688 – 1698, anonymous, 1688 – 1698, www.rijksmuseum.nl

Många museer och arkiv har mänskliga kvarlevor i sina arkiv. Ibland handlar det om enstaka ben, ibland brända rester och i vissa fall om hela skelett och i väldigt ovanliga fall hela, välbevarade kroppar. Flera av våra historiska museer har mänskliga kvarlevor i sina utställningar men hur vi tänker kring det idag skiljer sig mycket åt hur museerna tänkte för 100 år sedan. Då var det fint att samla och visa upp mumier och vissa samlingar skapades utifrån rasbiologiska tankar och genom systematiska gravplundringar av till exempel samers gravplatser. Jag träffade arkeologerna Else-Britt Filipsson och Åsa Engström vid Göteborgs stadsmuseum för att prata om hur de tänker kring de mänskliga kvarlevor som de har i sina samlingar. Och inte minst vilka de kommer att få, för de kommer snart att ta emot tusen nya skelett från den pågående utgrävningen av Nya Lödöse i Gamlestan i Göteborg. Just nu pågår ett arbete på Göteborgs stadsmuseum med att ta fram riktlinjer för hur de ska hantera och ställa ut mänskliga kvarlevor. Jag träffade dem i ett av …

Hoppas att du gillar kartor för det blir det mycket av i det här avsnittet. Den erfarna lantmätaren Olov Unger berättar hur det gick till när Sverige blev kartlagd. Orsaken var inte att göra det lättare för folk att hitta till nya platser. Nej, de behövdes som underlag för att kunna ta ut skatt av dem som ägde mark. Oavsett orsaken till varför de skapas är kartor intressanta för de ger oss möjlighet att resa till platser, både i verkligheten och i fantasin. Vill man fördjupa sig i kartor över Sverige finns det flera arkiv att gå till, inte minst Kungliga bibliotekets, men ett annat är Lantmäteriets arkiv. Denna myndighet har ända sedan 1624 haft till uppgift att skapa kartor över Sverige och hålla ordning och reda på vem som äger fastigheter. De som hade till uppgift att rita kartorna och skapa register över fastigheterna var lantmätarna. Jag åkte upp till Gävle där Lantmäteriet har sitt huvudkontor och träffade Olov Unger som berättade om hur arbetet gick till med att göra kartorna. Att titta på några kartor …